Sikta mot stjärnorna heter ett tema i Lärarförbundets tidning Origo (nr 6, 2014). Där kan du läsa flera intressanta artiklar om astonomiundervisning i skolan. Jag fastnade särskilt för ett tips om ett planetarieprogram som heter Stellarium. Med hjälp av det kan kan se stjärnhimmeln som den ser ut på den plats man befinner sig. Man anger bara koordinaterna till den plats man är på. Koordinater får man på www.hitta.se. Stellarium är kostnadsfri men kräver lite installation.
www.stellarium.org/sv
Siv Labba
VI ARBETAR SOM PEDAGOGOGER OCH FÖRSTELÄRARE PÅ SAMESKOLAN, UNDERVISNING SKER PÅ TVÅ SPRÅK, SAMISKA OCH SVENSKA. DET SAMISKA PERSPEKTIVET SKA FINNAS MED I ALLA ÄMNEN.
20 december 2014
14 december 2014
Samiska stjärnbilder - Den himmelska jakten
Nu under mörkertiden passar det bra att arbeta med temat stjärnhimlen. Kiruna sameskolas åk 4-6 har tillsammans med sina lärare Lena Sikku och Annette Svonni varit iväg och tittat på stjärnor på riktigt i ett observatorium som finns här i Kiruna. Själv fick jag möjlighet att lyssna på Ante Mikkel Gaups berättelser om den samiska stjärnhimmeln när jag var i Jukkasjärvi på sameföreningen Duoddaras julfest förra helgen. Ante Mikkel och Tove Gaup från Varddubaiki i Evenäs Norge, var inbjudna för att berätta de gamla nästan bortglömda berättelserna om stjärnhimlen. Med sig hade de ett uppblåsbart planetarium/tält där man i mörker kan sitta och titta på stjärnorna. Vilken upplevelse!
Ett likadant planetarium, STARLAB, har Teknikens Hus i Luleå för utlåning. De har också ett undervisningsmaterial i astronomi kallat Rymdboxen. Materialet är kostnadsfritt för skolor som ingår i RegTec. Fraktkostnad tillkommer.
http://www.teknikenshus.se/skola/undervisningsmaterial/
Sedan återstår bara att själv lära sig berättelserna om stjärnhimmeln. På hemsidan Unga fakta finns en bild på den samiska stjärnhimlen. Se
http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/stjarnbilder/historien.asp
Jag har sökt fakta och här följer min egen sammanfattning av berättelsen, men det kan nog finnas varianter på den som jag hoppas att andra kan bidra med i kommentarsfältet..
Ett likadant planetarium, STARLAB, har Teknikens Hus i Luleå för utlåning. De har också ett undervisningsmaterial i astronomi kallat Rymdboxen. Materialet är kostnadsfritt för skolor som ingår i RegTec. Fraktkostnad tillkommer.
http://www.teknikenshus.se/skola/undervisningsmaterial/
Sedan återstår bara att själv lära sig berättelserna om stjärnhimmeln. På hemsidan Unga fakta finns en bild på den samiska stjärnhimlen. Se
http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/stjarnbilder/historien.asp
Jag har sökt fakta och här följer min egen sammanfattning av berättelsen, men det kan nog finnas varianter på den som jag hoppas att andra kan bidra med i kommentarsfältet..
Förr trodde samerna att hela universum roterade
kring Boahje-násti, polstjärnan. Himmelen omgav hela jorden som en kupol och Boahje-násti
stöttade upp den. Johan Turi skrev om detta i början på 1900- talet:
”Polstjärnan håller upp hela stjärnhimlen. Och
på den sista dagen, när jägaren Fávdna skjuter och träffar Boahje-násti, så
faller himlen ner och krossar jorden. Då kommer hela världen i brand och allting
får sitt slut.”
På himmelen pågår den
himmelska jakten. Jägaren Fávdna jagar Sarvva, Älgen, och hans enda vapen är en
enorm pilbåge, Fávnna Dávgi. Favdna motsvaras av stjärnan Arcturus i
stjärnbilden Björnvaktaren och pilbågen, är Karlavagnen.
Sarvva
är en stor stjärnbild. Kronan är stjärnbilden Cassiopeia, framkroppen är stjärnbilden Perseus och
bakkroppen är stjärnbilden Kusken.
Sarvva
jagas också av jägaren Galla och hans tre söner, Gálla-bártnit. Varje natt
stiger sönerna upp över horisonten och påbörjar jakten. Någon timma senare kommer
Gálla, deras gamla far, skidande efter i sönernas skidspår. Galla är Sirius i stjärnbilden Stora hunden. Hans
tre söner är Orions bälte.
Sarvva förföljs också av
två skidlöpare, Cuoigit, de är stjärnorna Castor och Pollux, i Tvillingarnas
stjärnbild.
En gammal gumma är också ute och jagar Sarvva. Till sin hjälp
har också hon några hundar, Plejaderna. Det berättas att gumman lyckades tämja
älgen, men hon tyckte att den var stor och lat och höll bara till kring kåtorna.
Då bad hon gudarna att få byta den mot ett annat djur och fick renen istället.
Plejaderna har många namn. De kallas också miessecora, renkalvflocken eller ruovgot, de som grymtar. Andra namn är neidagihppu, flickorna och gievdneguoddit, kittelbärarna. Vad namnet gievdneguoddit syftar på är okänt, men kan det vara så att vid en eventuell slakt av älgen behöver man kittlar för att samla blodet i?
Plejaderna har många namn. De kallas också miessecora, renkalvflocken eller ruovgot, de som grymtar. Andra namn är neidagihppu, flickorna och gievdneguoddit, kittelbärarna. Vad namnet gievdneguoddit syftar på är okänt, men kan det vara så att vid en eventuell slakt av älgen behöver man kittlar för att samla blodet i?
På
natthimlen kan man också se Vintergatan. På samiska heter den Lodde-ráidaras,
fågelstegen. Längs den stegen flyttar flyttfåglarna till varmare platser under
hösten.
Siv Labba
Nobeldagen
Onsdag 10 december uppmärksammade vi Nobeldagen och dagen efter kunde vi se bilder på sameministern Alice Bah Kunke på väg till Nobelfesten finklädd i samisk design av Sara Björne. Några av barnen kände dessutom designern och det gjorde det hela extra kul.
Om man i skolan vill arbeta mer med berömda uppfinningar eller med fakta om Alfred Nobel och de nobelpris som delats ut kan man hitta bra material på Nobelmuseets hemsida www.nobelmuseum.se/skola
Nobelmuseets personal har under hösten besökt många skolor i Norrbotten och presenterat sitt skolmaterial. Detta skedde i samarbete med Teknikens Hus.
Siv Labba
Om man i skolan vill arbeta mer med berömda uppfinningar eller med fakta om Alfred Nobel och de nobelpris som delats ut kan man hitta bra material på Nobelmuseets hemsida www.nobelmuseum.se/skola
Nobelmuseets personal har under hösten besökt många skolor i Norrbotten och presenterat sitt skolmaterial. Detta skedde i samarbete med Teknikens Hus.
Siv Labba
6 oktober 2014
Olgoskuvla juohke vahku
Olgoskuvla
Govva: Pedagog i sameskola |
Juohke vahku mis lea olgoskuvla vuolledási oahppiiguin.Mii mannat sierra báikkidda ohppiguin. Mii sáhtit guossástallat dehelaš báikkiis dan min, gávpogis, searvvogottis ja gielttas. Omd mii leat leamašan, Sámidiggis, Borrásiid luhte lávllume, Brandstatiovnnas, Poliisaviessun, Sámirádios ja maid Stadshusetis. Mii leat geahččan sámi mearvrreskárri -hearvvaid maid Lars Levi Sunna lea dahkan ja guldalan su movt son muitala sámi ovdalš jáhkobirra. Mii leat maid guossástallan Hjalmar Lundbomgårdenis ja LKAB ruvkkis j.n.v.
Čakčat
Muhto dál go lea čakčat de mii murjet meahččis. Mii maid čoaggit sierralágán lasttaid maid mii biddjat goihkat ja ráhkađit bargguid skuvllas. Mii oahppat maid min dábáleamoš muoraid birra ja makkár šattut gádvnojit min birrasis.
Govva: Pedagog i sameskola |
Govva: Pedagog i sameskola |
Skuvlla lahka gávdnu maid jávri, doppe mii oaidnit go bárbmolottit vulget dehe boahtit liegga riikkaide/riikkas. Lea hávski dolastit ja stoahkat olgun meahččis, goitoge nu lahka skuvlla. Mii leat olgun makkar dálhki nu ain lea. Dálhki jelgii mii oahppat maid bivttastit.
Teksta ja sátni
Skuvllas sáhttá bargat eambbu sániidguin j n v maid oahppit leat gullan dan báikkis gos lea leamšan guossin. Mii ráhkadit faktáteavsttaid ovttas. Mii geavttit jurttašangova (Mindmap) skuvllas, go mii čohkket dieđu dan faktáteakstii.
Sammanfattning:
Varje vecka har vi uteskola med lågstadiet. Vi besöker olika platser och ställen som är viktiga i vår stad, samhälle, kommun. Genom besöken lär vi oss olika saker som rör SO/NO ämnen eller den samiska kulturen.
Nu på hösten plockar vi bär och växer som finns i vår närhet. Vi lär oss namnen och använder dessa i undervisningen. Vi har även en sjö nära vår skola där flyttfåglar lyfter och landar på hösten och våren. I skogen gör vi eld och leker.
Efter våra besök arbetar vi mer med vad vi upplevt och sett/ lärt oss. Vi gör egna faktatexter på samiska med hjälp av mindmap.
Vid pennan / M
30 september 2014
Lekplatsfysik
Varannan tisdag förmiddag har klass 2 och 3 olguskuvla/utomhusskola. Idag gick klass 2 till lekparken för att ha fysiklektion. Vi undersökte hur vi skulle få jämvikt i gungbrädan, hur snabbt olika tunga saker föll från hopptornet och hur det gick att kasta boll samtidigt som man åker karusell.
Lektioner handlade alltså om krafter och rörelse, men på en nivå som en åttaåring förstår. Det kan vara knepigt att förklara fysikaliska fenomen.En fantastisk hemsida med bra lektionstips har Lunds Universitet
www2.fysik.org/experiment-och-annat/lekplatsfysik
Siv Labba
Lektioner handlade alltså om krafter och rörelse, men på en nivå som en åttaåring förstår. Det kan vara knepigt att förklara fysikaliska fenomen.En fantastisk hemsida med bra lektionstips har Lunds Universitet
www2.fysik.org/experiment-och-annat/lekplatsfysik
Siv Labba
18 september 2014
Gámasuoidni mitt i stan
Kan man hämta gámasuoidni /skohö mitt i en storstad? I Kiruna kan man det!
200 meter från Kiruna sameskolas tillfälliga skolbyggnad ligger den lilla sjön Ala Lombolo. En gång i tiden en frisk och välmående sjö, men som snabbt förvandlats till den växande stadens avloppbrunn. Nu slänger vi inte längre vårt avfall i sjöar, men Ala Lombolo är ännu starkt påverkad av övergödning med igenvuxna snåriga och sanka stränder.
Med ögon på jakt efter skohö passerade klass 4-6 (17 elever) och vi lärare sjön och tänkte oss en lång promenad. Då upptäckte vi till vår stora förvåning att det under de stora vildvuxna sälgarna på Ala Lombolos stränder växte hög och frisk flaskstarr. Det finaste skohö man kan hitta. Det var bara att börja skörda.
Vi hade med oss en sirppe, skära, för att visa hur det egentligen ska gå till, men eleverna fick använda sina medhavda saxar för säkerhets skull. Efter bara några minuter hade alla tillräckligt med skohö och då var det dags att sluovvgit, det vill säga bearbeta höet och slå det mjukt mot en kantig sten och mot en spikbräda och därefter göra bilggát, skohöflätor. Efter knappt två timmars utevistelse var vi tillbaka i skolan igen med varsin fin bilgá att ta med hem.
Under nästa lektion sammanfattade vi arbetsgången och de samiska orden i en tankekarta. Vi bekantade oss med floran som uppslagsbok och övade på att hitta i den och lärde oss betydelsen av de latinska namnen.
Kvar att göra är att skriva text utifrån tankekartan. Det kommer att bli både samiska och svenska texter, kanske även en liten kort sammanfattning på engelska.
Den pedagogiska planeringen för vårt skohöprojekt kommer att läggas ut på Infomentor.
Siv Labba
200 meter från Kiruna sameskolas tillfälliga skolbyggnad ligger den lilla sjön Ala Lombolo. En gång i tiden en frisk och välmående sjö, men som snabbt förvandlats till den växande stadens avloppbrunn. Nu slänger vi inte längre vårt avfall i sjöar, men Ala Lombolo är ännu starkt påverkad av övergödning med igenvuxna snåriga och sanka stränder.
Med ögon på jakt efter skohö passerade klass 4-6 (17 elever) och vi lärare sjön och tänkte oss en lång promenad. Då upptäckte vi till vår stora förvåning att det under de stora vildvuxna sälgarna på Ala Lombolos stränder växte hög och frisk flaskstarr. Det finaste skohö man kan hitta. Det var bara att börja skörda.
Vi hade med oss en sirppe, skära, för att visa hur det egentligen ska gå till, men eleverna fick använda sina medhavda saxar för säkerhets skull. Efter bara några minuter hade alla tillräckligt med skohö och då var det dags att sluovvgit, det vill säga bearbeta höet och slå det mjukt mot en kantig sten och mot en spikbräda och därefter göra bilggát, skohöflätor. Efter knappt två timmars utevistelse var vi tillbaka i skolan igen med varsin fin bilgá att ta med hem.
Under nästa lektion sammanfattade vi arbetsgången och de samiska orden i en tankekarta. Vi bekantade oss med floran som uppslagsbok och övade på att hitta i den och lärde oss betydelsen av de latinska namnen.
Kvar att göra är att skriva text utifrån tankekartan. Det kommer att bli både samiska och svenska texter, kanske även en liten kort sammanfattning på engelska.
Den pedagogiska planeringen för vårt skohöprojekt kommer att läggas ut på Infomentor.
Siv Labba
11 september 2014
FÖRSTELÄRARNA BLOGGAR
Hur når vi varandra när vi
arbetar på olika skolor på olika orter
i Sápmi?
Vi vill diskutera och bolla tankar och idéer
med andra lärare som arbetar
för att utveckla
skolundervisningen och ge den ett samiskt perspektiv.
Kan en blogg var lösningen, den magiska dörren som öppnar
upp och inspirerar?
Vi tror det! Vi börjar här och nu...
Följ oss nu längs den pedagogiska stigen!
Dearvuođat / Hälsningar
Siv och Marit
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)